Vår

Det är riktigt vårväder i luften, idag har dom tre orginal medlemmarna i KHP (Kiss Hard Plastic) chillat på verandan och fått sig en liten vår-tan. Rickard och Jonte vågade sig ut på berget trots skinande sol.






/Pat

Krig

Okej, så vi har slackat och inte bloggat på ett tag. Tydligen föll det på mig att skriva en bortförklaring så att vi inte får någon mer skum kritik i kommentarerna (1,2,3,4... 14 a:n, du vet vem du är). Så här kommer den iaf..

När snön sviker oss så måste man hitta på annat att göra, till exempel kan man hålla på med olika hobbys. En bland många hobbys man kan syssla med är krig, och det är något som både Patrik och Jon spenderar mycket av sin fritid till. De senaste veckorna har Patrik gått in hundraprocentigt för att i rollen som sydstatsgeneral formera sina trupper på absolut bästa sätt. Samtidigt har Jon har varit mer upptagen av att meditera över hur han ska undfly napalmbombningar och djungelfeber i sitt imaginära Vietnam. Självklart har det också varit svårt för oss andra i trailen att fokusera i detta inferno of destruction och det är alltså därför vi inte har kunnat blogga nåt på senaste tiden.


Patrik tänker till och med i sin egen handstil.


"-Fokus minst lika viktigt som morötter, om inte viktigare", lyder Jons motto.

//Simon

HEJBLÅGGEN

Ja vad ska man säga publiken är i uppror jag masar iväg ett inlägg, bloggtorkan beror på att jag och simon är dom enda som bloggar och när vi inte är sugna så sjunker produktiviteten markant på denna blogg. Men Men lite updates. Jonte och Rickard har åkt iväg till vancouver och ska kolla på en konsert, det har vart jättesoligt, vi har curlat.

/pat

1dagarstripp till wallmart

Vi fick nog på revvan som man säger när man är lite fly! Hyrde en bil och körde 40 mil tur och retur för att besöka den mytomspunna, legendariska, helt fantastiska Wallmart koncernen. Jag orkar inte skriva mer än att det var helt klart värt det komma ut och rasta oss lite. Bildbevis nedan.

broe

fabreik
xx





vi hänger i gäng

jeanz

Jaha?

Jag sitter och kollar på Conan O´brien och det blir reklam och helt plötsligt kommer denna och jag får någon konstig känsla i kroppen vad är det som är så konstigt med den här reklamen, men efter några sekunder slår det mig, dom sjunger på svenska. Min andra tanke är av alla svenska låtar så väljer dom den här. SICK!!!!!!!!!!!111!!!!ettett!!11





/Pat

simmar i pengar


den här låten går runt i våra lurar

LeCrib


vi hänger i gäng, notera blinkers.


sakta men säkert blir vi inskottade



smyger


hej vi är gangsters


Magnifik utsikt

Hockey Night in Canada

Ja, rubriken är ju en instutition i Kanada, när flera kanadensiska lag möts i NHL under samma dag så kör en kanal sändningar under hela dagen just under namnet Hockey Night in Canada. Igår var en sån dag med 3 matcher i rad på TV. Tyvärr är jag den enda i trailern med något hockeyintresse what so ever (om man räknar bort att Patrik då och då går runt och sjunger på en Hjalle och Heavy-låt där han har bytt ut all text mot att åter och åter sjunga "Åh, Daniel Sedin!") så det blev bara slökoll på en av matcherna innan Jon ville se på Hannah Montana istället. På kvällen drog vi dock till ishallen och kollade på toppmötet i den lokala juniorhockeyligan mellan Revelstoke Grizzlies och Princeton Posse. Snåla som vi är tänkte vi glida in efter matchstart för att komma in gratis men det backfireade tyvärr. Spelet som lagen bjöd på var långt ifrån värt de 10 dollar var vi bittert fick punga ut, men vad gör det när vi till sist ändå fick se det som vi egentligen hade gått dit för; ett riktigt rallarslagsmål mellan två 18-åringar. Det måste vart uppgjort innan match eller nåt, för först lyfte grabbarna artigt av varandras hjälmar och skrattade lite, men sen var det no holding back och nävarna flög i 20-30 sek till Grizzliesspelaren hade vunnit.


För övrigt ska man hålla koll på kroppsvätskorna i ishallen...



//Simon


Bowlingpixxisar

Bevis på att vi inte bara sitter hemma och lanar

PAT

 

 

JON

 

 

 

SIMON




 

 

YOHNTEY

 

 

 


Tidsskillnaden

Som ni alla säkert vet är det en viss tidsskillnad mellan British Columbia och Sverige. Här i B.C. har klockan inte hunnit bli lika mycket som den har blivit därhemma, det var vi på det klara med innan vi åkte. Vi hade dock INTE räknat med att det skillde så mycket som att när det blev 2010 i Sverige, så slog kalendern om till 1928 här borta. Men det är bara att göra det bästa av det hela...


/Simon

Wueeh

Åkningen idag var under all kritk. Vi har myst inne i fikastugan och kollat på vinfulla britter. Bild på vårat mobile home som det heter kommer upp inom det närmsta dygnet undertiden som kompensation får ni en randombild från google, enjoy.

 

/Pat


Hannah Montana

Ja vi har en Hanna Montana kortlek som vi flitigt nöter när vi får en sekund över idag har vi och Hanna spelat flera omgångar bluffstop för att sedan avsluta med en härlig runda Chicago. Simon vann tack vare sina spidersenses. HAN vinner 80 procent av allt vi spelar. Dagen har varit sjukt lökig som sagt vi har lagat mycket mat och stekt lite av räkorna vi fick lite random av våran hyresvärd en liten nätt påse på 2.5 kg vi tackade och tog emot denna delikatess.






.                       

/Pat

Tipsmaster 2000

Vi har märkt att de mest uppskattade postarna på bloggen är de som handlar om Patrik och hans galna upptåg, tänkte därför fortsätta i den stilen. Ända sen vi lämnade Svea Rike har Patrik spottat ut tips om smått och gott. Allt som oftast har tipsen varit riktade till Jon och rört totalt självklara saker som man ska klä sig varmt när det är kallt ute eller att det är bra att vara på busshållsplatsen i tid, för annars kan man missa bussen. Det roliga i det hela är att Patrik inte tänker på det själv, utan har helt omedvetet trädit in i rollen som klasspappa trots att ingen av oss, inte ens Jon, behöver någon. Datapata får ofc en hel del pikar av oss andra för detta, bland annat har Jonte nickname-at honom "Mr. Nuwitall" och varje gång ett "visdomsord" slinker ut tävlar vi andra i princip i att först slänga upp ett pekfinger i luften och säga "Tips!". Detta stoppar dock inte Patrik som bara fortsätter i sin hjälpsamma stil. Alldeles nyss tex gled jag, Jon och Patrik in på den ganska hala parkeringsplatsen till trailerparken efter wing nighten och såg att det var stjärnklart så vi kikade upp på himlavalvet lite. Hade det inte vart för Patrik hade det kunnat gå illa, men som tur var varnade han mig och Jon innan olyckan var framme: "Var försiktiga när ni kollar uppåt så ni inte ramlar bakåt. Det kan faktiskt hända!"
"Håll upp nosarna när du droppar" är en annan klassiker Patrik drog till mig innan han följde upp min lyckade landning med att köra ner sina skidor till jordens medelpunkt 10 sekunder senare.

/Simon

WingNight

På uppmaningar från en hel hop HBK:are så kommer lite updates. Vi har åkt mycket, därav låg aktivitet på denna i övrigt magnifika källa till visdom/blogg.

Men ikväll blir det förmodligen wingnight dvs billiga chickenwings i stora skålar som flödar, sen kan det nog bli en och annan blijardmatch frågan är om någon kan spöa den vassa poolsharken Simon "8ball" Skaaret som har blivit lite som en kändis i byn med sina kraftfulla men precisa stötar.


/Pat

ÅSÅÅM!

Det är ju trots allt skidåkning vi är här för, tro det eller ej, så jag tänkte lägga upp lite bildbevis så det syns att vi inte bara trailertrashar... iofs, när den dagliga matsäcken består av ihoptryckta jordnötssmörsmackor i mataffärspåsar upp-teamat med kallvatten i en termos man vann på en längskidstävling runt Gruvriset i Falun 1993 så kanske man aldrig är riktigt otrailer, vad vet jag.

"När Patrik droppar är det inte klippans höjd som gör det, inte heller är det farten i uthoppet eller mängden puder i landningen. Istället är det hur han använder sin naturliga MMA-block för att konstruera den unika kompositionen genom luften som endast en äkta fårfarmare från Hoverberg kan hantera." Japp, så skulle en nordamerikansk reklam om Patrik och hans droppskills låta, troligen följd av ett sjukt erbjudande där man erbjuds ett signerat idolkort av Pat om man ringer in inom 3 minuter, trots att reklamen går igen 10 min senare. Själv väljer jag att presentera Patriks droppning med den här bilden. Man kan se MMA-blocken mycket tydligt i den, och ja, han blockar mot BÅDE sparkar och slag.


Nedan har vi en fin liten puderkulle innan Jonte röjde den och dess nyfallna puder som mätte mellan knä- och midjedjup.
 

Samma fina puderkulle samtidigt som Jonte pillowplufsar igenom den. Trots att den totalt inkompetenta kameramannen valde att ställa sig mellan åkaren och åkarens underställ så ser man att idag var en sjukligt fet dag. Åsååm var ordet.
 

/Simon the camera man

"jon, vi ska nog inte sova tillsammans i natt"

dessa hårda ord yttrades nyss av lepattie, kändes som en kniv i bröstet på mej. jag sväljer gråten & försöker gå vidare.. han kmr att komma krypandes tillbaka till sängen i natt

idag har crewet varit lite splittrat. jonte & simon var hurtiga som vanligt & for upp på berget, jag & rickard fixade en hyrbil som han skulle ha. inget av det där lockade en morgontrött patrik som valde att sova ist.

itz all good in the trailerhood, känns som att snart är dags att vi bjuder över grannarna på en fika

back in 2008, nu verkar det som vi har gått vidare


//jon

livet som trailertrash

ända sen jag såg 8 mile som en nyvaken lillpojk så har jag velat rappa & bo i en trailer. eminem är min stora förebild & har alltid velat veta hur det är att va trailertrash. NU efter några dar i trailern så vet jag.. det är ett hårt liv, smutsigt, våldsamt, fattigt & alldeles underbart...

vi fick besök i trailern idag, katten rickard wrangel knackade på dörren. hemlös, utsvulten & lortig som han var så tog vi in honom i värmen. nu väntar invigningsritualen för att kolla om han pallar att va trailertrash, det är test alla vi har varit tvugna att gå igenom.

testet är följande:
han måste passa i flanellskjorta, ett lortig linne & flottigt hår
han måste älska nascar, destruction derby & monstertrucks
han får bara lyssna på viss typ av musik, t.ex. creedence, eminem & country i allmänhet

jag tror katten rickard klarar testet


peace out // jon - stolt trailertrash

SNÖpligt

jao, äckligt lam rubrik, I know. Men jag har en sjuk ovana att spotta ur mig dåliga ordvitsar, and I aint planning to stop it. Anyways...

Så idag var första dagen med fräsch snö därute, och det var faktiskt en rätt schysst mängd som dumpat under natten. Patrik och Jon var hemma "sjuka" så det var bara jag och Grindmaster Flex som fick trängas med tyskar och konfunderas av chaffisens indiskspanska hippiemetalmixtape på bussen till backen. Efter en onormalt dryg vandring/skråning där Jonte bland annat hann få sin boothikening totalsågad av nån skidflicka som tog sig själv på lite för stort allvar tog vi oss till sist fram till Greely Bowl för dagens första åk. Kameran togs självklart fram för nu skulle det filmas så att Jon och Patrik skulle få se vad dom offrade för Martha Stewart och den fjärde reprisen av gårdagens Mantracker. Planen var att jag skulle åka halva åket samtidigt som jag filmade framför mig, vända mig om och filma hela Jontes åk från topp till botten. En utmärkt plan kan tyckas, om det INTE var för att Jon hade lånat min kamera igår för att lägga upp nått "fränt album" på facebook, och sen glömt sätta i minneskortet i kameran igen. Så istället för årets fetaste puderfilm so far fick jag uppbringa internminnets alla krafter för att lyckas knäppa den här bilden på Jonte där det ser ut som det är 2 cm snö och Gustavsbergsbacken som gäller. JonPat blev inte särskilt imponerade när vi kom hem utan var sjukt nöjda med sin white trash-dag. Jonte tearar Greely


Bara att hoppas att Jons fb-album blev så superhäftigt som han snackade om...



/Ess i emm o enn 

Första åkdagen

YEHEHEYE första åkdagen är avklarad Simon guidade oss runt sin vana trogen och med pedagogisk peptalk fick han ta med oss på en liten boothike till Greely. Jon hade sin jättetjocka vaktjacka det fick han sota för, efter tre meter svettades han som ett vildjur hans glasögon immade igen sedan blev det is på några få ögonblick så han åkte i blindo men skillade sig ner. Jontes åkning är magnifik grabben har inte åkt bräda på fem år och efter bara några få åk behärskar han plankan som en god of war. Jag fick som vana trogen krampkänningar efter 4 åk.

Vi ser just i skrivande stund ett nhl derby mellan Vancouver och Calgary och dricker bärs som man måste när man bor i trailer, ja vårat hus har blinkers! Bilder på trailer och oss boyz kommer, härda ut babes. ;););)


/Pat

skillx

Patrik visade på sjuka skills under hela resan till Revelstoke. Det som kommer här nedanför är bara ett megalitet urval.

1. Extra säkerhetskontroll på Arlanda. Patrik glider fram till passkollargubben och frågar om dom har dass därinne. mmhhm, det hade dom. Gubben frågar Pat om vi har transferat från nån annan stad. -Jepp, nattåg från Östersund svarar Patrik som inte riktigt hade greppat begreppet transit än. Gubben, som nu pickar upp Pats bondevibbar fortsätter med "-Har du checkat in?" Patrik, som tydligen är flygordsdyslektiker chockade publiken med "näeee, det har jag inte gjort". Gubben, som nu börjar bli ganska misstänksam frågar Patrik hur han har fått tag på boarding passet som han har i handen. Patrik funderar ett tag innan han klämmer fram "- ööh, det tog vi..". Vid det här läget fick jag och Jon rycka in och styra upp situationen så att inte män i svarta kläder skulle bilda hög på Pat, även om det kanske var just det han var ute efter.

2. På Chicago O'Hare. Minuter efter att Patrik försökt använda sina nya lingoskills genom att säga "We're just t-t-ran-ran-sitting-ing" (fortfarande inte riiiiktigt lärt sig ordet) till nån randomvakt i syfte att (enligt patrik i alla fall) ta reda på vart vi ska gå för att komma till immigrationsköerna. Det finns typ 7 köer för visitor (dvs oss), 7 köer för citizens och en kö som är nån slags special till en disk som säger Chigago-nånting. Trots att jag sagt typ 5 gånger att vi ska på visitors så klickar det för Patrik när han ser ordet Chicago över disken och börjar kastradsångs-skrika "Chicago! Chicago! Dit ska vi Simon! Chicagooooooooooooooooooooooo!!!" Den sjukt reserutinerade gubben på 50 bast bredvid oss fnissar ganska hårt samtidigt som min turiststatus stiger med 800% tack vare Pät utan att jag sagt ett ord. Yey.

3. När vi väl lyckats övertyga Patrik om att specialdisken inte är en supergateway direkt till downtown Chicago utan att vi verkligen ska till visitors så ställer vi oss i rätt kö. Det står en kille i kön och gör förkontroller av våra pass och inreselappar. När han hugger Pats pass utvecklas konversationen enligt följande:

Passduden: "-Do you have a visa?"
Pat: "huh?"
Passduden: "A visa, do you have a VISA??"
Pat: "Oh, you mean my passport, its this one" (pekar på passet som killen redan har i handen)
Passduden: "No, a I mean a VISA, do you have one?!"
Pat: "You definitely mean a pass"
Passduden: "VIIIISAAAAAAAAAAAA!?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!??!?!"
Pat: "So you mean a pass?"

Här fick jag, Jon och Jonte rycka in igen så att Pats nästa flight verkligen skulle vara Calgary och inte Guantanamo...

Här skulle man helst skriva att vi kom fram och allt gick bra, men nope. Karma straffade Patriks oskillz med att låta Chicago sno vårt baggage, varav den snodde Jons extra hårt.

C-mon


Tidigare inlägg
RSS 2.0